Vad kan Portugal lära oss med sin nya lag om psykisk hälsa?

Portugal har tagit ett stort steg framåt med sin nya lag om psykisk hälsa som förändrar hur psykisk hälsovård närmas. Istället för den traditionella institutionella modellen fokuserar den på samhällsbaserad behandling som håller människor kopplade till sina stödsystem.

 

Statistik över psykisk hälsa i Portugal

 

Portugal står inför en stor psykisk hälsokris, med alarmerande statistik som belyser situationens allvar:

 

1. Begränsad tillgång till tjänster

Endast 1,7% av de med psykiska hälsoproblem i Portugal har tillgång till offentliga specialiserade tjänster, trots att det uppskattas att 5-8% av befolkningen lider av måttliga till svåra psykiatriska störningar årligen.

 

2. Hög förekomst av psykiska störningar

Portugal har den näst högsta förekomsten av psykiatriska sjukdomar i Europa på 22,9%, överträffad endast av Nordirland. Cirka 22,9% av portugiserna lider av en psykiatrisk störning, med ångeststörningar som de mest förekommande på 16,5%, följt av humörstörningar på 7,9%.

 

3. Betydande sjukdomsbörda

Mental och beteendemässiga störningar står för 11,8% av den totala sjukdomsbördan i Portugal, mer än onkologiska sjukdomar (10,4%).

 

4. Kronisk depression och psykiskt lidande

Portugal har den högsta andelen kvinnor som rapporterar kronisk depression i Europeiska unionen (EU), och den sjätte högsta nivån för män. Cirka 57% av den portugisiska befolkningen upplever någon form av psykiskt lidande.

 

5. Hög konsumtion av psykiatriska läkemedel

Portugal är det 5:e landet i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med den högsta konsumtionen av antidepressiva och ångestdämpande läkemedel, med en konsumtionsgrad på 104 dagliga doser per 1 000 invånare.

 

6. Alarmerande självmordsfrekvenser

Självmordsfrekvensen i Portugal var 11,5 per 100 000 invånare, med frekvenser som ökade mellan 1993-1999 och 2008-2012 i fastlandet Portugal. Vissa regioner som Alentejo (21,4), Algarve (14,4) och Azorerna (13,2) hade frekvenser över det europeiska genomsnittet 2011-2013. Azorerna har en självmordsfrekvens på över 25 per 100 000 för åldersgruppen 15-24, den högsta i Portugal.

 

Äldre åldersgrupper har generellt högre självmordsdödlighet, med frekvenser som ökar för de över 75 mellan 1994-2014, förutom för åldrar 15-29. Åldersgruppen 45-59 såg den högsta ökningen av självmordsfrekvenser från 2001-2014. Män har betydligt högre självmordsfrekvenser än kvinnor, i genomsnitt 14,1 mot 4,2 dödsfall per 100 000 invånare.

 

7. Ökande användning av e-cigaretter

Användningen av elektroniska cigaretter ökade från 11,6% till 16,9% under samma period.

 

Dessa alarmerande statistik betonar det brådskande behovet av genomgripande psykiska hälsostrategier, ökad tillgång till tjänster och effektiva förebyggande och ingripande strategier i Portugal.

 

Portugisiska nya hälso- och sjukvårdsreformen

 

Den portugisiska reformen för psykisk hälsa har verkligen lagt stor vikt vid patientcentrerad vård och främjande av återhämtning och återintegrering av individer med psykiska hälsotillstånd i samhället. Här är några viktiga punkter om det patientfokuserade tillvägagångssättet enligt den nya lagen:

 

1. Den skiftar bort från den traditionella paternalistiska modellen där beslut togs enbart av hälso- och sjukvårdspersonal, mot ett samarbetsinriktat tillvägagångssätt som ger patienterna möjlighet att vara aktiva deltagare i sina behandlingsplaner och beslut som påverkar deras vård.

2. Det finns ett fokus på att respektera patientautonomi, mänskliga rättigheter och informerat samtycke inom psykisk hälsovård. Patienter ses som oberoende individer som är kapabla att göra informerade val om sin behandling när de får rätt stöd.

3. Samhällsbaserade tjänster syftar till att tillhandahålla vård i den minst restriktiva miljön möjligt, vilket underlättar patienternas sociala inkludering och deltagande i samhällslivet.

4. Integrerade case management-program för de med allvarlig psykisk sjukdom involverar patienten och deras familj/vårdgivare i att utveckla en individualiserad återhämtningsplan.

5. Psykosociala rehabiliteringsprogram i samhällsinställningar hjälper patienter att utveckla färdigheter för självständigt boende och social återintegrering.

6. Principerna för reformen betonar kontinuitet i vården, tillgänglighet och bekämpning av stigma - allt riktat mot att ge patienterna makt på deras återhämtningsresa.

 

Slut på tvångsåtaganden och skydd av mänskliga rättigheter

 

En stor förändring i den nya lagen är att tvångsåtaganden nu är förbjudna, förutom i extrema fall och med strikta rättsliga skydd. Denna praxis var vanlig i det förflutna och var en tydlig kränkning av mänskliga rättigheter, ofta orsakade mer skada för patienterna. Genom att stoppa tvångsåtaganden erkänner lagen om psykisk hälsa att frihet är en grundläggande rättighet som inte bör tas bort utan god anledning. Denna förändring hjälper till att bygga förtroende och samarbete mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, vilket är bättre för återhämtning.

 

Investera i lokala psykiska hälsovårdstjänster

 

Lagen syftar till att flytta psykisk hälsovård från stora psykiatriska sjukhus till lokala tjänster integrerade i samhället. Detta innebär:

 

1. Utveckling av ett rikstäckande nätverk av lokala psykiska hälsovårdstjänster (LMHS) för att tillhandahålla vård närmare människors hem och samhällen.

2. Förbättra kvaliteten och kapaciteten hos befintliga LMHS för att leverera omfattande polikliniska och samhällsbaserade program.

3. Överföring av långtidsvård för allvarlig psykisk sjukdom från psykiatriska sjukhus till samhällstjänster integrerade i det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet.

 

Förbättra tillgången till psykisk hälsovård

 

Genom att utöka lokala och samhällsbaserade tjänster syftar lagen till att öka tillgängligheten till psykisk hälsovård över hela Portugal. Några sätt den syftar till att förbättra tillgången inkluderar:

 

1. Integrera psykiska hälsovårdstjänster i primärvårdsenheter och allmänna sjukhus för att minska hinder för behandling.

2. Utveckla regionala psykiska hälsovårdstjänster för att stödja och komplettera lokala tjänster.

3. Möjliggöra tidig intervention genom att göra tjänster tillgängliga på samhällsnivå.

4. Beakta sociala, ekonomiska och kulturella faktorer som påverkar psykisk hälsa genom samhällsbaserade metoder.

 

Främja återhämtning och social återintegrering

 

Lagen betonar rehabiliteringsprogram och återintegrering av de med psykisk sjukdom i samhället genom samhällstjänster. Nyckelaspekter inkluderar:

 

1. Utveckla psykosociala rehabiliteringsprogram, stödbostäder och stöd till sysselsättning.

2. Övergång av långtidspatienter inom psykiatrin till samhällsboende med lämpligt stöd.

3. Inblandning av patienter och familjer i behandling och återhämtning genom samhällsbaserad vård.

4. Minska stigma och underlätta social inkludering genom att tillhandahålla tjänster lokalt.

 

Utmaningar och möjligheter att få det att fungera

 

Även om den nya lagen om psykisk hälsa är ett stort steg framåt kommer det att finnas utmaningar att få det att fungera. Det kommer att vara viktigt att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal så att de förstår de nya principerna och metoderna. Det kommer också att vara viktigt att övervinna stigman och fördomar i samhället och att främja en bättre förståelse för psykisk hälsa. Men möjligheterna är enorma. Genom att förändra hur vi tänker på psykiatri leder Portugal vägen mot en mer respektfull och värdig framtid inom behandling av psykisk hälsa. Detta nya tillvägagångssätt kan inspirera andra länder att göra detsamma, vilket leder till en global förändring i hur vi hanterar psykiska hälsoutmaningar.

 

Referenser:

 

https://www.portugalresident.com/almost-1-in-5-portuguese-suffer-mental-health-problems/
https://www.expatica.com/pt/healthcare/healthcare-services/mental-health-portugal-104327/
https://www.mdpi.com/1660-4601/19/18/11153
https://www.sppsm.org/en/informemente-en/mental-disorder-in-numbers/
https://www.oecd.org/health/health-at-a-glance-europe-23056088.htm
https://www.sns.gov.pt/recursos-humanos/formacao/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2873880/
https://hbsc.org/portuguese-adolescents-mental-health-and-well-being-decline-hbsc-study-reveals/
https://www.sppsm.org/en/informemente-en/mental-disorder-in-numbers/
Organização Mundial da Saúde, "Mental Health: Strengthening Our Response" (https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-response)
Comissão Europeia, "Estudo sobre Internações Compulsórias na União Europeia" (https://ec.europa.eu/health/non_communicable_diseases/mental_health_en)
Ministério da Saúde de Portugal, "Relatório sobre Serviços de Saúde Mental" (https://www.sns.gov.pt/monitorizacao-do-sns/relatorios/)
Ministério da Saúde de Portugal, "Formação de Profissionais de Saúde Mental" (https://www.sns.gov.pt/recursos-humanos/formacao/)
OCDE, "Atitudes em Relação à Saúde Mental em Portugal" (https://www.oecd.org/portugal/health-data.htm)