Maximering av Sängutnyttjande: Strategier för Förbättrad Patientflöde i Europa

På CW1 tror vi att sjukhussängar inte utnyttjas till sin fulla potential. Vi hör om problem på tyska akutmottagningar där det inte finns några sängar tillgängliga på grund av patienter som stannar över natten. Portugal har ett stort problem med förlossningsavdelningar, och generellt sett finns det långa väntelistor för operationer i Europa bara för att de nationella hälso- och sjukvårdssystemen inte var idealiserade och optimerade från början.

 

 

Hur ser det europeiska sjukhussängspanoramat ut?

 

 

Användningen av sjukhussängar varierar kraftigt mellan europeiska länder på grund av olika hälso- och sjukvårdssystem och befolkningens behov. År 2020 var det genomsnittliga antalet sjukhussängar i Europeiska unionens (EU) länder 5 per 1 000 invånare. Tyskland hade det högsta antalet sjukhussängar per capita (8,0 per 1 000) 2018, medan Sverige hade det lägsta (2,1 per 1 000). Men när man jämför väntetider för operation eller behandling av inneliggande patienter har Tyskland en längre väntelista än Sverige. Varför? För att förstå denna dynamik behöver vi undersöka vissa parametrar.

 

 

Beläggningsgrad

 

1. Den genomsnittliga beläggningsgraden för akutsängar i EU var 77% 2018.
2. Finland har infört ett nytt system för att hantera sängar i hela landet, vilket har minskat onödiga sjukhusvistelser med 15%.
3. Irland hade den högsta beläggningsgraden på 94,9%, följt av Danmark på 90,1%, medan i Grekland är de bara cirka 62% fulla.
4. Nederländerna hade den lägsta på 45,4%, delvis på grund av dess starka betoning på vård i samhället.
5. Storbritanniens National Health Service (NHS) strävar efter att hålla sina sjukhus på 85% kapacitet, men de är ofta mer än 90% fulla under hektiska perioder.

 

 

Vistelsens längd

 

1. Den genomsnittliga vistelselängden för alla orsaker på EU:s sjukhus minskade från 8,5 dagar 2000 till 7,5 dagar 2018.
2. Finland hade den kortaste genomsnittliga vistelselängden på 5,9 dagar, medan Ungern hade den längsta på 9,8 dagar.
3. Nederländerna har minskat den genomsnittliga längden på sjukhusvistelser från 7,5 dagar 2000 till 4,5 dagar 2018, samtidigt som patientnöjdheten med deras vård bibehålls.
4. Längden på sjukhusvistelser varierar mellan länder. I Japan stannar patienter i genomsnitt 16 dagar, medan det i Turkiet bara är 4 dagar.
5. Vissa länder använder teknik för att ta hand om patienter hemma istället för på sjukhus. I Spanien har detta tillvägagångssätt minskat sjukhusvistelserna för vissa patienter med lungsjukdomar med 30%.

 

 

Inläggningsfrekvenser

 

1. EU-genomsnittet var 11,7 inläggningar per 100 invånare 2018.
2. Danmark har hittat ett sätt att ha färre sjukhussängar (färre än 3 per 1 000 invånare) samtidigt som de fortfarande tillhandahåller bra hälso- och sjukvård.
3. Tyskland har många fler intensivvårdssängar (för mycket sjuka patienter) än andra länder. De har 29 sängar per 100 000 invånare, medan Portugal bara har 4.
4. Sjukhusinläggningsfrekvenserna varierade kraftigt, från 6 per 100 invånare i Portugal till över 17 per 100 i Österrike och Tyskland 2018.

 

Detta visar ett mycket oregelbundet arbetssystem i olika europeiska länder, men en sak är uppenbar, de nordiska länderna ligger före. Varför? Både Sverige, Finland, Danmark och Norge använder ett centraliserat bokningssystem för sängar, vilket gör att kommunikationsflödet blir bättre och fungerar som hotellbokningssystem, vilket gör att man kan maximera bokningen av operationer.

 

 

Vilka strategier kan CW1 rekommendera för att maximera sänganvändningen?

 

 

1. Implementera realtidsbaserade sängadministrationssystem

 

Realtidsbaserade sängadministrationssystem hjälper sjukhus att arbeta mer effektivt. Dessa datorsystem visar vilka sängar som är tillgängliga, upptagna eller på väg att bli tillgängliga. Detta hjälper till att placera patienter i lämpliga sängar snabbare, vilket minskar väntetiderna med upp till 50%. De hjälper också till att identifiera och lösa problem i patientflödet genom hela sjukhuset. Detta kan förkorta sjukhusvistelserna med 10-15%.

 

Dessutom förbättrar dessa system patientnöjdheten, vilket höjer poängen med 20%. De hjälper också sjukhus att behandla fler patienter och öka intäkterna med upp till 15%. Systemen ger detaljerad information om sängutnyttjande, patientflöde och operationell effektivitet. Detta hjälper sjukhus att fatta informerade beslut och kontinuerligt förbättra sina processer.

 

• I Storbritannien minskade realtidsbaserade sängadministrationssystem patienternas väntetider med upp till 30% och förbättrade sängutnyttjandefrekvenserna med 15-20%.

• Användningen av digitala sängadministrationssystem på tyska sjukhus ökade från 48% 2017 till 66% 2021.

 

 

2. Optimera utskrivningsplaneringen

 

För att förbättra utskrivningsprocessen och patientflödet på sjukhus är det viktigt att börja planera för utskrivning inom 24 timmar efter en patients inläggning. Detta innebär att man använder standardkriterier för att bedöma när en patient kommer att vara redo att lämna sjukhuset. Sjukhus bör också involvera patienter och deras familjer från början, slutföra all nödvändig dokumentation i tid och samordna med vårdgivare efter sjukhusvistelsen. Vårdkoordinatorer kan hjälpa till med planeringen och koppla patienter till uppföljande vård och stödtjänster.

 

Sjukhus bör också följa nyckeltal som utskrivningsförseningar, återinläggningsfrekvenser och patientnöjdhet för att identifiera områden som behöver förbättras. Genom att göra dessa saker kan sjukhus erbjuda bättre vård, hantera resurser mer effektivt och säkerställa smidigare övergångar för patienter.

 

• En studie över 15 EU-länder fann att strukturerade utskrivningsplaneringsprotokoll minskade den genomsnittliga vistelselängden med 1,3 dagar.

• I Nederländerna minskade ett nationellt program med fokus på utskrivningsplanering 30-dagars återinläggningsfrekvenserna från 15,9% till 12,1% mellan 2016 och 2021.

 

 

3. Använd prediktiv analys

 

Prediktiv analys blir allt viktigare inom europeisk hälso- och sjukvård, med en marknad som förväntas växa från 18,5 miljarder USD 2022 till 53,23 miljarder USD 2030, med en årlig tillväxttakt (CAGR) på 15,3%. Sjukhus och kliniker använder prediktiv analys för att identifiera patienter med hög risk, hantera resurser bättre genom att förutsäga efterfrågan på tjänster, rikta in sig på kroniska sjukdomar för att förbättra folkhälsan, snabba upp läkemedelsforskning genom att analysera stora mängder data och förbättra patientkommunikation och stöd.

 

• Ett pilotprogram i Spanien som använde AI-driven prediktiv analys förbättrade effektiviteten i sängallokeringen med 18% och minskade väntetiderna på akutmottagningen med 25%.

 

• 38% av de europeiska sjukhusen använde prediktiv analys för kapacitetshantering 2023, upp från 22% 2018.

 

 

4. Förbättra flödet på akutmottagningen

 

Nyckelstrategier inkluderar effektiv triage, snabb bedömning och behandling, bättre patientorganisation, förbättrad sängadministration, användning av teknik och data och främjande av en effektivitetskultur. Dessa metoder hjälper till att minska trängseln och förbättra verksamheten på akutmottagningen, vilket är avgörande för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem.

 

För att optimera flödet på akutmottagningen krävs ett lagarbete, med fokus på triage, behandling, patienthantering, teknik och ständiga förbättringar. Att minska trängseln på akutmottagningen gynnar inte bara patienterna utan förbättrar också effektiviteten i hela hälso- och sjukvårdssystemet.

 

• Snabbspårssystem för mindre skador på franska akutmottagningar minskade de genomsnittliga väntetiderna med 37% och minskade onödiga inläggningar med 15%.

 

• Sjukhus med särskilda observationsenheter på akutmottagningen hade 22% lägre inläggningsfrekvenser jämfört med de utan.

 

 

5. Utvidga telehälsotjänsterna

 

COVID-19-pandemin ledde till en betydande ökning av användningen av telehälsotjänster i hela Europa. 2020 rapporterade alla eHälsoprofessionella som deltog i en undersökning från de nordiska länderna och Italien att de använde telehälsa. 2022 hade mer än hälften av länderna i WHO:s europeiska region etablerat teleradiologitjänster.

 

En studie från WHO/Europa, som analyserade data från över 20 000 studier och 20 000 patienter, fann att telemedicin var fördelaktigt för hanteringen av kroniska sjukdomar. Telehälsomarknadens intäkter per invånare är högst i Skandinavien, med Danmark på €6,22 och Sverige på €5,05, jämfört med EU-24-genomsnittet på €3,05. Estland, Danmark, Kroatien, Sverige och Island leder i användningen av fjärrteknik av allmänläkare för att överföra recept till apotekare, med nästan alla allmänläkare som använde dessa tjänster 2013.

 

• Telehälsokonsultationer i EU ökade med 1500% 2020 jämfört med 2019.

 

• 60% av de europeiska hälso- och sjukvårdsleverantörerna planerar att öka investeringarna i telehälsa under de kommande fem åren.

 

 

6. Inför protokoll för sängomsättning

 

Standardiserade protokoll för sängomsättning kan avsevärt minska tiden mellan patientutskrivning och nya inläggningar:

 

• En studie på ett brittiskt sjukhus fann att införandet av ett snabbt protokoll för sängomsättning minskade den genomsnittliga tiden mellan patientutskrivning och ny inläggning från 210 minuter till 90 minuter, en förbättring med 57%.

 

• På ett amerikanskt sjukhus ökade strömlinjeformade rengöringsprocesser sängomsättningen med 27% och minskade den genomsnittliga omsättningstiden från 75 minuter till 30 minuter.

 

 

7. Genomför regelbundna kapacitetsöversyner

 

För att optimera sängutnyttjandet och identifiera områden för förbättring bör sjukhus genomföra regelbundna kapacitetsöversyner med en konsekvent frekvens, till exempel dagligen, veckovis eller månadsvis. Dessa översyner bör samla in relevant data om sängkapacitet, beläggningsgrad och patientflödesmått från olika källor, inklusive elektroniska patientjournaler och sängadministrationssystem. Datan bör analyseras för att identifiera trender och mönster, och nyckelintressenter, som sjuksköterskeledning och ärendehanterare, bör engageras för att ge input och insikter.

 

Baserat på översynens resultat bör specifika handlingsplaner utarbetas för att optimera sängutnyttjandet, vilket kan innefatta justering av personalnivåer, införande av nya patientflödesprocesser eller förbättring av utskrivningsplaneringen. Effekten av dessa handlingsplaner bör regelbundet övervakas, och justeringar bör göras vid behov. Slutligen bör resultaten av kapacitetsöversynen och handlingsplanerna kommuniceras till nyckelintressenter och ledning för att styra beslutsfattande och resursallokering.

 

• En europeisk sjukhusundersökning 2022 fann att sjukhus som genomförde månatliga kapacitetsöversyner hade en genomsnittlig sängbeläggningsgrad på 85%, jämfört med 78% för de som genomförde årliga översyner.

 

• Sjukhus som använde dataanalys för kapacitetsplanering rapporterade en minskning av patienternas vistelselängd med 12% och en ökning av sängomsättningsfrekvensen med 9%.

 

 

8. Främja samarbete med samhällstjänster

 

Partnerskap med samhällshälsotjänster och primärvårdsleverantörer kan minska onödiga inläggningar och underlätta snabba utskrivningar:

 

• En brittisk studie visade att sjukhus med starka samhällspartnerskap minskade återinläggningsfrekvenserna med 18% och minskade den genomsnittliga vistelselängden med 1,5 dagar.

 

• I Nederländerna resulterade ett program för integration av samhällsvård i en minskning av sjukhusinläggningar för kroniska tillstånd med 22% under en 3-årsperiod.

 

 

9. Utveckla kliniska vårdvägar

 

Standardiserade kliniska vårdvägar för vanliga tillstånd kan effektivisera patientvården och förbättra sängomsättningen:

 

• Införandet av en klinisk vårdväg för lunginflammation på ett spanskt sjukhus minskade den genomsnittliga vistelselängden från 7,2 till 5,8 dagar, en förbättring med 19,4%.

 

• En studie på flera sjukhus i Tyskland fann att kliniska vårdvägar för höft- och knäproteser ökade sängomsättningsfrekvenserna med 15% och minskade kostnaderna med 11%.

 

 

10. Investera i personalutbildning

 

För att se till att sjukhussängar är redo för nästa patient så snabbt som möjligt, behöver sjukhus utbilda sin personal riktigt bra. Denna utbildning bör täcka allt från hur man gör en säng redo efter att en patient lämnar, till hur man planerar för när patienter kommer att skrivas ut, till hur man ser till att det finns tillräckligt med sängar tillgängliga. Utbildningen kan ske på olika sätt, till exempel genom workshops, onlinekurser eller snabba lektioner precis när personalen behöver dem.

 

Sjukhus bör också använda teknik för att göra utbildningen så effektiv som möjligt. Det är viktigt att regelbundet kontrollera om utbildningen fungerar och om personalen använder det de har lärt sig. Sjukhus bör också ge belöningar till personal som är riktigt bra på att göra sängar redo, så att alla vet hur viktigt detta är. Genom att göra allt detta kan sjukhus få patienter i sängar snabbare, vilket innebär mindre väntan och bättre användning av deras resurser.

 

• Sjukhus som investerade i sängförvaltningsutbildning för personal såg en genomsnittlig ökning av sängomsättningshastigheten från 48 till 52 patienter per säng per år.

 

• En kanadensisk studie rapporterade att efter att ha implementerat ett omfattande personalutbildningsprogram om patientflöde, minskade deltagande sjukhus sin genomsnittliga vistelselängd med 0,6 dagar och ökade sängomsättningshastigheten med 8%.

 

 

Referenser:

 

European Hospital and Healthcare Federation. (2023). Hospital Bed Management: Best Practices and Future Trends. Retrieved from https://hope.be/wp-content/uploads/2023/04/hope-publication_hospital-bed-management.pdf

European Health Information Gateway: https://gateway.euro.who.int/en/indicators/hfa_477-5051-total-number-of-hospital-beds/
OECD iLibrary: Health at a Glance: Europe 2020: https://www.oecd-ilibrary.org/sites/898c9182-en/index.html?itemId=%2Fcontent%2Fcomponent%2F898c9182-en
OECD iLibrary: Health at a Glance: Europe 2022: https://www.oecd-ilibrary.org/sites/518727bb-en/index.html?itemId=%2Fcontent%2Fcomponent%2F518727bb-en
Statista: Number of hospital beds in Europe 2014-2029: https://www.statista.com/forecasts/1141987/hospital-bed-count-forecast-in-europe
https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Healthcare_resource_statistics_-_beds
https://postprint.nivel.nl/PPpp1975.pdf
https://www.hilarispublisher.com/open-access/strategies-for-inpatient-bed-management-2157-7420-1000308.pdf