Hur Europa Hanterar Psykosociala Risker i Stressiga Arbetsmiljöer

Under ekonomisk instabilitet tenderar företag ofta att förbise anställdas mentala hälsa genom att enbart fokusera på kostnadsbesparingar; CW1-studier tyder dock på att dessa utmanande tider är precis när anställdas mentala hälsa bör få mer uppmärksamhet, eftersom en psykiskt frisk arbetsstyrka är mer produktiv, motståndskraftig och lojal.

 

Låt oss inse det, arbetet kan vara mycket tufft nuförtiden. Med strikta tidsfrister, långa arbetstimmar och höga krav är det inte förvånande att många människor i Europa har svårt med sin mentala hälsa på jobbet. Faktum är att dålig mental hälsa inte bara påverkar personen som lider av det. Det kan resultera i mindre produktivitet, fler sjukdagar och till och med problem med fysisk hälsa. Och för företag innebär detta högre utgifter och värdefulla anställda som lämnar.

 

Oroväckande statistik om mental hälsa i den europeiska arbetskraften

 

Den ad hoc-modul som ingick i EU:s arbetskraftsundersökning 2007 avslöjade en oroande trend i den europeiska arbetskraftens mentala hälsa. En oväntad 27,9% av arbetstagarna, vilket motsvarar cirka 55,6 miljoner individer över hela Europeiska unionen, utsattes för förhållanden på sina arbetsplatser som hade en skadlig inverkan på deras mentala välbefinnande. Denna statistik är inte bara ett nummer; det representerar en betydande del av arbetskraften som kämpar med psykiska hälsoutmaningar.

 

Undersökningen belyste olika faktorer som kan bidra till dåligt mentalt välbefinnande bland arbetstagare:

 

• Överdriven arbetsbelastning

• Brist på balans mellan arbete och fritid

• Mobbing och trakasserier på arbetsplatsen

• Jobbosäkerhet

• Brist på stöd och resurser

 

Konsekvenser av att förbise mental välbefinnande

 

Att förbise mental välbefinnande på arbetsplatsen kan få långtgående konsekvenser, inklusive:

 

• Minskad produktivitet

• Ökad frånvaro

• Högre hälso- och sjukvårdskostnader

• Arbetsplatsolyckor och skador

• Samhällspåverkan

 

Att hitta lösningar

 

Så vad kan göras för att förbättra mental hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen? Här är några viktiga strategier:

 

1. Prioritera balans mellan arbete och fritid

Arbetsgivare behöver vidta proaktiva åtgärder för att hjälpa anställda att uppnå en hälsosammare balans mellan arbete och fritid. Detta inkluderar att avråda från överdriven övertid, respektera lediga dagar och semesterdagar, och främja flexibla scheman eller alternativ för fjärrarbete när det är möjligt. Att låta anställda bättre hantera sina personliga och professionella ansvar kan gå långt för att minska stress och utbrändhet.

 

2. Minska stressfaktorer på arbetsplatsen

Det är viktigt att identifiera och åtgärda huvudkällorna till stress på arbetsplatsen. Detta kan innebära att sätta mer realistiska tidsfrister, ge tydliga rolldefinitioner och förväntningar, uppmuntra en positiv och stödjande företagskultur, och ta itu med frågor som mobbning, trakasserier eller giftiga ledningspraktiker. Att skapa en låg-stressmiljö bör vara en topprioritet.

 

3. Tillhandahålla resurser för mental hälsa

Företag bör erbjuda omfattande resurser och stöd för mental hälsa för sina anställda. Detta kan inkludera anställdas assistansprogram (EAP) som erbjuder konfidentiella rådgivningstjänster, tillgång till psykisk hälsoexperter eller terapeuter, och utbildningsresurser om ämnen som stresshantering, ångest och depression.

 

4. Uppmuntra till självvård

Arbetsgivare kan aktivt främja självvårdspraktiker som stöder mental välbefinnande. Detta kan innebära att erbjuda wellness-program, träningsanläggningar på plats eller rabatterade gymmedlemskap, mindfulness- eller meditationskurser, och uppmuntra anställda att ta regelbundna pauser under dagen för att ladda om. Att bygga en kultur som värdesätter självvård kan ha en betydande positiv inverkan på den övergripande mentala hälsan.

 

Den otillräckliga responsen från arbetsgivare

 

Data avslöjar en oroande brist på åtgärder från många arbetsgivare i Europa när det gäller att hantera mentala hälsorisker på arbetsplatsen. Även om majoriteten har implementerat vissa åtgärder, verkar deras ansträngningar vara otillräckliga givet förekomsten och allvaret av problem som stress, utbrändhet och trakasserier. Förskräckande nog rapporterade en chockerande 12% av arbetsgivarna att de absolut inte hade några åtgärder för att hantera dessa farliga risker. Detta innebär att en betydande del av arbetskraften förblir oskyddad från de skadliga effekterna som sådana arbetsplatsrisker kan ha på deras mentala välbefinnande.

 

Reaktiv snarare än proaktiv strategi

 

Dessutom visar data att endast 37% eller färre arbetsgivare hade formella rutiner på plats eller sökte extern hjälp för att hantera mentala hälsorisker. Denna bedrövligt låga procentandel tyder starkt på att många arbetsgivare bara reagerar på problem när de uppstår, snarare än att anta omfattande, proaktiva strategier för att systematiskt minska dessa risker. En sådan reaktiv, ad hoc-strategi är djupt oroande och ligger långt ifrån vad som krävs för att odla en verkligt stödjande och mentalt hälsosam arbetsmiljö.

 

Konsekvenser av passivitet

 

Att inte på ett korrekt sätt ta itu med problem med mental hälsa på arbetsplatsen kan få allvarliga konsekvenser, inklusive minskad produktivitet, högre personalomsättning och i slutändan en negativ inverkan på den övergripande organisatoriska framgången. Det är avgörande att arbetsgivare vidtar beslutsamma och omedelbara åtgärder för att skydda sina anställdas välbefinnande. Att införa starka riktlinjer för mental hälsa, tillhandahålla tillgång till professionella stödtjänster och uppmuntra en kultur av öppenhet och förståelse är viktiga steg för att skapa en arbetsplats som prioriterar sina anställdas mentala hälsa.

 

Små arbetsgivare kan effektivt hantera risker på arbetsplatsen

 

Forskning visar att även små arbetsgivare med begränsade resurser kan hitta bra sätt att hantera psykosociala risker på jobbet. Detta ses i praxis hos små arbetsgivare i Sverige och andra europeiska länder. Trots att de har färre anställda och resurser har de lyckats hantera dessa risker framgångsrikt. Förvånansvärt nog verkar typen av industri inte spela så stor roll när det gäller att hantera dessa risker i vissa länder. Arbetsgivare som antar en praxis, som riskbedömning eller handlingsplanering, tenderar också att anta andra relaterade praxis. Detta tyder på en omfattande strategi för riskhantering.

 

Det finns dock fortfarande utmaningar med att höja medvetenheten om psykosociala risker och uppmuntra arbetsgivare att börja ta itu med dem. Många arbetsgivare, särskilt små, kan sakna kunskap, resurser eller motivation att prioritera och på ett korrekt sätt hantera dessa risker. Ansträngningar bör inriktas på att öka medvetenheten, ge vägledning och skapa en miljö som uppmuntrar arbetsgivare att aktivt hantera psykosociala risker. Genom att belysa framgångarna hos små arbetsgivare, potentialen för branschövergripande strategier och fördelarna med en holistisk strategi, syftar denna forskning till att inspirera och stärka alla arbetsgivare att prioritera anställdas välbefinnande och implementera effektiva metoder.

 

Det brådskande behovet av omedelbar åtgärd

 

Resultaten betonar det brådskande behovet för arbetsgivare i hela Europa att prioritera hanteringen av psykosociala risker som en kritisk aspekt av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Att försumma eller underskatta inverkan av dessa risker kan få allvarliga och långtgående konsekvenser för både anställda och organisationer, inklusive:

 

• Konsekvenser för anställda

• Ökad frånvaro på grund av stress, utbrändhet eller psykiska hälsoproblem

• Minskad produktivitet och engagemang på grund av dåligt välbefinnande

• Potentiella rättsliga ansvar för arbetsgivaren om psykosociala risker inte hanteras på ett adekvat sätt

 

Konsekvenser för organisationer

 

• Skada på ryktet och förlust av allmänhetens förtroende

• Högre personalomsättning och svårigheter att attrahera toppbegåvningar

• Minskad övergripande organisatorisk prestanda och konkurrenskraft

 

Proaktiva strategier för arbetsgivare

 

Inför noggranna riktlinjer: Utveckla och tillämpa tydliga riktlinjer som tar upp psykosociala risker, såsom arbetsrelaterad stress, trakasserier och diskriminering. Dessa riktlinjer bör skissera förebyggande åtgärder, rapporteringsrutiner och stödmekanismer.

 

Tillhandahåll utbildning och resurser: Erbjud regelbunden utbildning och utbildningsresurser för att höja medvetenheten om psykosociala risker, främja kunskap om mental hälsa och utrusta anställda och chefer med de nödvändiga färdigheterna för att identifiera och hantera dessa problem.

 

Uppmuntra öppen kommunikation: Främja en miljö av förtroende och öppen kommunikation, där anställda känner sig bekväma med att diskutera sina problem och söka stöd utan rädsla för vedergällning eller stigmatisering.

 

Odla en kultur av välbefinnande och stöd: Främja en positiv organisationskultur som värderar anställdas välbefinnande, balans mellan arbete och fritid och mental hälsa. Erbjud tillgång till rådgivningstjänster, anställdas assistansprogram och andra stödjande resurser.

 

Samarbeta med intressenter: Engagera dig med anställdas representanter, yrkesverksamma inom arbetsmiljö och relevanta intressenter för att utveckla effektiva strategier anpassade till varje arbetsplats unika behov och utmaningar.

 

Genom att prioritera hanteringen av psykosociala risker kan arbetsgivare skapa en säkrare, mer stödjande och mer produktiv arbetsmiljö, vilket i slutändan gynnar både anställda och organisationen som helhet. Att investera i anställdas välbefinnande är inte bara ett etiskt ansvar utan också en strategisk nödvändighet för långsiktig framgång och hållbarhet.

 

Referenser:

 

https://www.rand.org/pubs/commentary/2013/07/under-pressure-how-europe-manages-psychosocial-risks.html
https://osha.europa.eu/sites/default/files/esener-psychosocial-risks.pdf
https://www.etui.org/publications/psychosocial-risks-europe