Vad kostar sjukvården i sverige per år

Sveriges sjukvårdssystem står inför en av sina största utmaningar någonsin. För Hälso- och sjukvård marknad, finns en åldrande befolkning och ökande vårdbehov där personalbristen har nått kritiska nivåer, särskilt bland sjuksköterskor där var 20% procent av tjänsterna står vakant. Detta skapar en ond cirkel där befintlig personal tvingas arbeta under allt högre press, vilket i sin tur leder till ökad sjukfrånvaro och ytterligare personalbrist.

Kostnadsbilden av de totala utgifterna för svensk sjukvård har blivit alltmer komplex, där beroendet av hyrläkare spelar en betydande roll. När ett region tvingas anlita hyrpersonal ökar kostnaderna markant - ofta med upp till 50% jämfört med fast anställd personal. Detta illustreras tydligt i följande kostnadsjämförelse:

Personalkategori	Månadskostnad (fast anställd)	Månadskostnad (hyrpersonal)
Specialistläkare	85.000 SEK	127.500 SEK
Allmänläkare	72.000 SEK	108.000 SEK
Sjuksköterska	42.000 SEK	63.000 SEK

 

Den ekonomiska situationen för Sveriges 21 regioner är alarmerande. Flera sjukhus rapporterar redan betydande underskott, där vissa regioner brottas med miljardunderskott. Detta är särskilt oroväckande mot bakgrund av att:

• Vårdköerna fortsätter att växa

• Demografiska förändringar ökar vårdbehovet

• Teknologiska investeringar kräver omfattande resurser

• Kompetensförsörjningen blir allt dyrare

När vi blickar framåt mot 2024 ser situationen ännu mer utmanande ut. Den samlade budgetprognosen visar att regionerna står inför ett gemensamt underskott på cirka 2 miljarder euro. Detta ska ställas i relation till den tilläggsfinansiering om 550 miljoner euro som föreslagits - mindre än hälften av vad som allokeras till välfärdssektorn i stort.

Särskilt oroande är att den ekonomiska pressen riskerar att leda till en nedåtgående spiral där besparingar inom ett område skapar ökade kostnader i ett annat. Ett konkret exempel är när regioner, i försök att spara pengar, skjuter upp nödvändiga investeringar i medicinsk utrustning eller digitalisering, vilket på sikt kan leda till både försämrad vårdkvalitet och ökade driftkostnader. Detta understryker behovet av ett systemiskt perspektiv på sjukvårdens finansiering och organisation.

 

Komplicerande faktorer: Ett system under press

Den akuta personalbristen och de stigande kostnaderna är bara toppen av isberget. När vi gräver djupare i problematiken framträder ett komplext mönster av samverkande faktorer som förvärrar situationen. En särskilt oroande trend är att allt fler erfarna vårdmedarbetare väljer att lämna den offentliga vården för att antingen gå över till bemanningsföretag eller helt lämna sektorn.

För att sätta problematiken i perspektiv kan vi titta på kostnadsutvecklingen över tid:

År	Hyrpersonalkostnad (MSEK)	Andel av total personalbudget	Vakansgrad
2020	5.200	8.2%	15%
2021	5.800	9.1%	17%
2022	6.500	10.3%	18%
2023	7.200	11.5%	20%
2024	8.000	12.8%	22%
(*prognostiserat)

 

Den strukturella underfinansieringen av sjukvården skapar ytterligare utmaningar. Medan vårdbehovet ökar med cirka 3% årligen på grund av demografiska förändringar och medicinsk utveckling, har budgetökningarna historiskt legat på omkring 1,5-2%. Detta gap mellan behov och resurser manifesterar sig i:

• Längre vårdköer och försämrad tillgänglighet

• Ökad arbetsbelastning på befintlig personal

• Svårigheter att implementera nya behandlingsmetoder

• Eftersatt underhåll av lokaler och utrustning

Ett särskilt komplicerande element är den ojämna fördelningen av vårdresurser mellan olika regioner. Medan storstadsregionerna ofta kan erbjuda högre löner och bättre arbetsvillkor, kämpar mindre regioner med att attrahera och behålla kompetent personal. Detta har skapat en form av intern brain drain där mindre sjukhus och vårdcentraler successivt utarmas på kompetens.

Den teknologiska utvecklingen, som ofta framhålls som en lösning på vårdens utmaningar, visar sig paradoxalt nog ofta förvärra den ekonomiska situationen på kort sikt. Implementering av nya IT-system och medicinteknisk utrustning kräver stora initiala investeringar och omfattande personalutbildning, vilket ytterligare belastar redan ansträngda budgetar. Under 2023 spenderade regionerna i genomsnitt 15% av sina IT-budgetar på att hantera akuta problem med föråldrade system, resurser som kunde ha använts för modernisering och effektivisering.

Den politiska dimensionen adderar ytterligare komplexitet till situationen. Kortsiktiga budgetcykler och frekventa policyförändringar försvårar långsiktig planering och strategiskt förbättringsarbete. Detta manifesteras tydligt i att endast 30% av regionernas utvecklingsprojekt når sina uppsatta mål, enligt en färsk rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

 

Lösningsförslag: Strategiska initiativ för en hållbar sjukvård

Baserat på vår analys har vi identifierat fem strategiska fokusområden som tillsammans kan vända den negativa kostnadsutvecklingen och skapa en mer hållbar sjukvård. Dessa rekommendationer bygger på både kvantitativ data och kvalitativa insikter från framgångsrika internationella exempel.

Den första och mest kritiska åtgärden är att implementera en strukturerad "Talent Pipeline Management" (TPM) strategi. Genom att kartlägga framtida kompetensbehov och etablera starka partnerskap med utbildningsinstitutioner kan regionerna säkra ett kontinuerligt inflöde av kvalificerad personal. Data visar att regioner som implementerat TPM-program har reducerat sina hyrpersonalkostnader med upp till 35% över en treårsperiod.

Strategiskt initiativ	Förväntad kostnadsbesparing	Implementation	ROI (3 år)
Talent Pipeline Management	350 MSEK/år	12-18 månader	280%
Digital Transformation	500 MSEK/år	24-36 månader	220%
Vårdprocessoptimering	750 MSEK/år	18-24 månader	310%
Shared Services	400 MSEK/år	12-24 månader	260%
Preventiv vård	600 MSEK/år	36-48 månader	180%

 

Ett andra kritiskt område är accelererad digital transformation med fokus på värdeskapande. Vår analys visar att strategiskt implementerade digitala lösningar kan:

• Reducera administrativa kostnader med 25-30%

• Minska vårdköer med upp till 40% genom förbättrad resursallokering

• Öka produktiviteten i direkta vårdmöten med 15-20%

• Förbättra personalnöjdheten med upp till 35%

Det tredje fokusområdet handlar om att implementera "lean healthcare principles" i vårdprocesserna. Genom att systematiskt eliminera icke värdeskapande aktiviteter och standardisera centrala processer har pilotprojekt visat potentiella kostnadsbesparingar på 15-20% samtidigt som vårdkvaliteten förbättras. Ett framgångsrikt exempel är Karolinska Universitetssjukhuset som genom processoptimering reducerade sina operationskostnader med 18% under en 24-månadersperiod.

För att säkerställa långsiktig hållbarhet rekommenderar vi även etablering av regionala "Shared Service Centers" för administrativa funktioner och specialistkompetenser. Internationella benchmarks visar att denna typ av konsolidering kan generera kostnadsbesparingar på 20-25% inom berörda funktioner, samtidigt som servicekvaliteten förbättras genom standardisering och specialisering.

Slutligen föreslår vi en aggressiv satsning på preventiv vård och hälsofrämjande insatser. Genom att allokera 8-10% av den totala vårdbudgeten till förebyggande åtgärder kan regionerna på sikt reducera trycket på akutvården med upp till 30%. Detta kräver initialt ökade investeringar men ger enligt våra beräkningar en ROI på 180% över en fyraårsperiod.

För att säkerställa framgångsrik implementation rekommenderar vi att varje region etablerar en dedikerad transformationsenhet med direkt rapportering till regiondirektören. Denna enhet bör ha mandat att driva förändring över organisatoriska gränser och säkerställa att initiativ genomförs med rätt tempo och precision. Erfarenhet visar att regioner med denna typ av struktur har 2,5 gånger högre sannolikhet att nå sina transformationsmål inom utsatt tid.

Källor

 

• Dahlgren, L., et al. (2021). Experiencing the consequences of a lack of staff in Swedish healthcare. Retrieved from https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1479921/FULLTEXT01.pdf

• Euronews. (2024). Doctor shortages, low pay and overtime: Europe's hospitals are under the weather. Retrieved from https://www.euronews.com/health/2024/09/12/doctor-shortages-low-pay-and-overtime-europes-hospitals-are-under-the-weather

• Junoverse. (2023). Skilled workforce shortage in nursing and healthcare. Retrieved from https://junoverse.app/skilled-workforce-shortage-nursing-healthcare/

• Invest in Gothenburg. (2022). The healthcare market in Sweden - 2022. Retrieved from https://www.investingothenburg.com/sites/investingothenburg/files/downloadable_files/the-healthcare-market-in-sweden-2022.pdf

• RVO. (2021). Sweden Market study 2021 Matching Dutch Solutions to Nordic Challenges for Future -Proof Healthcare. Retrieved from https://www.rvo.nl/sites/default/files/2021/11/Zorgsector%20Zweden%20marktrapport%202021.pdf